Sammanfattningsvis blev det en otroligt rolig resa dar man fick se mycket av USA och traffa mycket roliga manniskor. De basta sakerna med USA ar deras varierande natur, allt trevligt folk, det otroliga utbudet pa mikrobryggeriol (finns pa precis alla pubar, och hela Colorado ar nerlusat med bryggier, och gott ar det!), och sjalvklart satellitradiostationen Outlaw Country med program som "Hillbilly Jim's moonshine matine" och countrylegenden Steve Earles eget program.
Det samsta med USA ar tveklost att de inte har nagot kaffe, bara varmvatten med svag kaffesmak - man kan se botten pa koppen. Man fick dricka mystiska kemiska substanser for att dampa koffeinabstinensen. Det ar ocksa tragiskt att se hur armen varvar folk i de sma fattiga bonnhalorna, och att se alla trasiga krigsveteraner. Far en att tanka pa tidigare namnda Steve Earle: "Just another poor boy fighting in the rich mans war".
Nu bar det av mot Philadelphias flygplats och sedan hem till Sverige.
onsdag 8 juli 2009
Slutrest
Dagen i San Fransisco fortsatte med att vi gick ner mot stranden for att kika pa alla som firar 4:e juli. Hogtiden verkar mest ga ut pa att folk fran landsbygden aker till stranden for lite barbeque, och nu snackar vi inte engangsgrillar och fardigmarinerad flaskkarre' utan grillning av det seriosare slaget.
Pa vag ner mot stranden slank vi in pa ett fantastiskt kinesiskt stalle, som en stor gympasal fylld med folk varav vi var dom enda icke-asiatiska. I salen fick man ett bord, och sen gick det runt kinesiska tanter och hojtade och gav en den mat man tackade ja till. Otroligt gott och ett harligt stalle.
Promenaden langs stranden gick mot golden gate-bron och tog nastan hela dagen, sedan firade vi 4:e juli med att ata gott och ga ut pa stadens krogar. Valdigt mycket folk fran andra delar av varlden i SF, traffade alla mojliga nationaliteter.
Dagen efter bar det ivag mot Salt Lake City. Vi stannade till pa en riktig hillbillykrog dar folk satt i truckerkeps och rokte, det fanns ocksa nagra spelmaskiner, biljardbord och en scen. Man anade att det gick livat till pa lordagkvallar. Vi blev tipsade om att overnatta i Elko vilket vi gjorde. Elko visade sig vara nat slags irr-Las Vegas som gud glomde, en liten stad med nastan bara motell och casinon. Nastan helt tomt pa folk, den enda vi stotte pa var en tiggande och hungrig krigsveteran som vi gav en halv pizza. Det blev en kort kvall i Elko.
Slutdestinationen innan hemresan blev till sist Salt Lake City. Vi akte ner till sjon och badade, eller rattare sagt flot omkring i det brannande salta vattnet. Staden ar nastan mer knapp an man kunde tanka sig, allt ar uppbyggt kring mormonkyrkan. Gatorna ar numrerade efter hur de ligger i forhallande till deras tempel. Hoghuset bredvid templet? Mormonernas kontorsbyggnad. Jattehuset mitt emot? Deras bibliotek. Och sa vidare...
Mormonprageln till trots hittade vi en pub med 200 olika ol varav manga lokala sadana. Blev en lagom avslutning pa Salt Lake City-vistelsen.
Pa vag ner mot stranden slank vi in pa ett fantastiskt kinesiskt stalle, som en stor gympasal fylld med folk varav vi var dom enda icke-asiatiska. I salen fick man ett bord, och sen gick det runt kinesiska tanter och hojtade och gav en den mat man tackade ja till. Otroligt gott och ett harligt stalle.
Promenaden langs stranden gick mot golden gate-bron och tog nastan hela dagen, sedan firade vi 4:e juli med att ata gott och ga ut pa stadens krogar. Valdigt mycket folk fran andra delar av varlden i SF, traffade alla mojliga nationaliteter.
Dagen efter bar det ivag mot Salt Lake City. Vi stannade till pa en riktig hillbillykrog dar folk satt i truckerkeps och rokte, det fanns ocksa nagra spelmaskiner, biljardbord och en scen. Man anade att det gick livat till pa lordagkvallar. Vi blev tipsade om att overnatta i Elko vilket vi gjorde. Elko visade sig vara nat slags irr-Las Vegas som gud glomde, en liten stad med nastan bara motell och casinon. Nastan helt tomt pa folk, den enda vi stotte pa var en tiggande och hungrig krigsveteran som vi gav en halv pizza. Det blev en kort kvall i Elko.
Slutdestinationen innan hemresan blev till sist Salt Lake City. Vi akte ner till sjon och badade, eller rattare sagt flot omkring i det brannande salta vattnet. Staden ar nastan mer knapp an man kunde tanka sig, allt ar uppbyggt kring mormonkyrkan. Gatorna ar numrerade efter hur de ligger i forhallande till deras tempel. Hoghuset bredvid templet? Mormonernas kontorsbyggnad. Jattehuset mitt emot? Deras bibliotek. Och sa vidare...
Mormonprageln till trots hittade vi en pub med 200 olika ol varav manga lokala sadana. Blev en lagom avslutning pa Salt Lake City-vistelsen.
lördag 4 juli 2009
Dag 6-8
Val inne i Los Angeles aker vi raka vagen till Santa Monica beach. Vi hittar ett toppenhotell i bohemisk surfarstil ett stenkast fran stranden, sa nara att vi gar ner barfota nar vi gar ner och badar. Solen skiner, vattnet ar harligt, vi har med oss en hink med kall ol och is och vi bara tar det lugnt i solen. Skon dag! Santa Monica beach ar fullt av rika lirare, traningsfreaks, bimbos, hippies och allmant lustiga typer.
Morgonen efter bar det ivag i riktning mot San Francisco. Vi ater pa ett stalle som visar sig vara det stalle dar Michael Jackson brukade bestalla mexikansk mat ifran, ligger tydligen i narheten av hans ranch. Slump? Pa natten tar vi in pa ett sjabbigt motell i nagon californisk smastad och ater en helt vansinnig mexikansk middag, ett jattefat fullt med kott, och till det groteska mangder ris och refried beans. Smaskigt varre. Det ar mycket mexikaner i californien, och deras mat ar toppen. Mina kamrater gar sedan till motellet och knoppar in medan jag satter mig i baren och babblar med lokalbefolkningen och far en hel massa tips om saker att gora.
Morgon igen, och efter en frukost i Santa Cruz nar vi snabbt San Francisco. Det ar patagligt hur annorlunda staden ser ut i jamforelse med t ex Los Angeles som mest liknar en oandligt stor villaforort. Har ar det ett myllrande stadsliv med affarer, barer och massvis med folk overallt. Vi knallar till China Town och det kanns verkligen som att man ar i ett annat land (som t ex Kina). Det ar sa trangt pa gatorna att man maste pressa sig mellan folk. 90% ar kineser och resten turister. Gatorna ar fulla av affarer som saljer krimskrams och kinesisk mat.
I skrivande stund ar det morgon har i San Francisco, vi har just atit frukost. Pa vag till frukoststallet gick vi ner ett par gator fran hotellet och hamnar pa en lang gata fullkomligt full av patanda heroinister (mestadels afroamerikaner) som vacklar runt pa gatan och forsoker tigga pengar av oss. Har aldrig sett nagot liknande tidigare. Idag ska vi hinna med allt turistigt i den har staden, och forhoppningsvis svanga ut pa krogen ikvall.
Morgonen efter bar det ivag i riktning mot San Francisco. Vi ater pa ett stalle som visar sig vara det stalle dar Michael Jackson brukade bestalla mexikansk mat ifran, ligger tydligen i narheten av hans ranch. Slump? Pa natten tar vi in pa ett sjabbigt motell i nagon californisk smastad och ater en helt vansinnig mexikansk middag, ett jattefat fullt med kott, och till det groteska mangder ris och refried beans. Smaskigt varre. Det ar mycket mexikaner i californien, och deras mat ar toppen. Mina kamrater gar sedan till motellet och knoppar in medan jag satter mig i baren och babblar med lokalbefolkningen och far en hel massa tips om saker att gora.
Morgon igen, och efter en frukost i Santa Cruz nar vi snabbt San Francisco. Det ar patagligt hur annorlunda staden ser ut i jamforelse med t ex Los Angeles som mest liknar en oandligt stor villaforort. Har ar det ett myllrande stadsliv med affarer, barer och massvis med folk overallt. Vi knallar till China Town och det kanns verkligen som att man ar i ett annat land (som t ex Kina). Det ar sa trangt pa gatorna att man maste pressa sig mellan folk. 90% ar kineser och resten turister. Gatorna ar fulla av affarer som saljer krimskrams och kinesisk mat.
I skrivande stund ar det morgon har i San Francisco, vi har just atit frukost. Pa vag till frukoststallet gick vi ner ett par gator fran hotellet och hamnar pa en lang gata fullkomligt full av patanda heroinister (mestadels afroamerikaner) som vacklar runt pa gatan och forsoker tigga pengar av oss. Har aldrig sett nagot liknande tidigare. Idag ska vi hinna med allt turistigt i den har staden, och forhoppningsvis svanga ut pa krogen ikvall.
tisdag 30 juni 2009
Dag 5
Mot Grand Canyon! Vi valjer att ta den norra delen av ravinen, och nar man kommer dit inser man att namnet inte ar taget helt ur luften - vyerna ar helt otroliga. Vi tar en liten promenad pa ungefar en mil i omradet och forundras over hur naturen kan se ut ibland. Sedan kliver vi in i bilen igen och styr kosan mot Las Vegas.
Landskapet forandras (fortfarande) hela tiden vilket inte upphor fascinera oss. Ute i oknen i Nevada finns det kaktusar och ar sa varmt att det branner pa handen nar man sticker ut den genom bilfonstret i 100 knyck. Las Vegas nar vi pa natten, som sig bor, och det visar sig vara precis sa snurrigt som man kunde gissa. Allt handlar om pengar, stan ar full av blinkande neon, stora reklamskyltar for snabba banklan, strippklubbar, casinon, "bail bonds"*, advokater ifall man krockat, eller hamnat i finkan, och allt annat man kan forestalla sig i USA:s eget Sodom och Gomorra.
Vi tar in pa hotell New York New York och satter spratt pa lite pengar pa roulettehjul och pokerbord. Ingen av oss ar nagra storspelare, sa vi dricker nagra ol och somnar in nagon timme efter midnatt. Vi inser att Las Vegas maste upplevas, men att det racker ganska bra med en kvall...
Pa morgonen drar vi ivag till ett stalle dar man for skjuta automatgevar. Man skriver under ett papper, slanger fram pengarna och sen far man ett automatvapen i handen och far skjuta pa bilder av Usama bin Laden. De som jobbar dar sager saker som "I guess this guy aint punkin' us any more!" nar de ser att man traffat i huvudet. MP5, AK47 och ett pumphagel branner jag ivag mot terroristerna och far en troja som det star "I don't call 911" med en bild av en pistol pa. Skrammande, galet och otroligt underhallande.
Sedan bar det ivag igen, mot Los Angeles och i dagslaget har vi tagit in pa hotell i en av Los Angeles forstader. Staden verkar helt obeskrivligt stor.
*hamnar man i hakte kan man betala en summa i "pant" och slippa sitta inlast sa att de litar att man kommer tillbaka till rattegangen, denna pant ar storkommers har borta, foretag betalar ens pant och i gengald tar de ranta pa detta...
Landskapet forandras (fortfarande) hela tiden vilket inte upphor fascinera oss. Ute i oknen i Nevada finns det kaktusar och ar sa varmt att det branner pa handen nar man sticker ut den genom bilfonstret i 100 knyck. Las Vegas nar vi pa natten, som sig bor, och det visar sig vara precis sa snurrigt som man kunde gissa. Allt handlar om pengar, stan ar full av blinkande neon, stora reklamskyltar for snabba banklan, strippklubbar, casinon, "bail bonds"*, advokater ifall man krockat, eller hamnat i finkan, och allt annat man kan forestalla sig i USA:s eget Sodom och Gomorra.
Vi tar in pa hotell New York New York och satter spratt pa lite pengar pa roulettehjul och pokerbord. Ingen av oss ar nagra storspelare, sa vi dricker nagra ol och somnar in nagon timme efter midnatt. Vi inser att Las Vegas maste upplevas, men att det racker ganska bra med en kvall...
Pa morgonen drar vi ivag till ett stalle dar man for skjuta automatgevar. Man skriver under ett papper, slanger fram pengarna och sen far man ett automatvapen i handen och far skjuta pa bilder av Usama bin Laden. De som jobbar dar sager saker som "I guess this guy aint punkin' us any more!" nar de ser att man traffat i huvudet. MP5, AK47 och ett pumphagel branner jag ivag mot terroristerna och far en troja som det star "I don't call 911" med en bild av en pistol pa. Skrammande, galet och otroligt underhallande.
Sedan bar det ivag igen, mot Los Angeles och i dagslaget har vi tagit in pa hotell i en av Los Angeles forstader. Staden verkar helt obeskrivligt stor.
*hamnar man i hakte kan man betala en summa i "pant" och slippa sitta inlast sa att de litar att man kommer tillbaka till rattegangen, denna pant ar storkommers har borta, foretag betalar ens pant och i gengald tar de ranta pa detta...
måndag 29 juni 2009
Dag 2-4 (sammanfattning)
Forsta dagen slutade med att vi tar en taxi till ett av Denvers mest valrenommerade mikrobryggerier, Great Divide Brewery. Nar vi kommer dit ar det stangt, men de som jobbar dar sager "kom ni med taxi bara for att komma hit... och ni ar fran sverige... ah vad fan, kom in!". Det hela slutar med att de bjuder pa massvis med ol, ger oss en (milt sagt slirig) rundtur pa bryggeriet och sitter och snackar en massa strunt med oss hela kvallen. Otroligt trevliga manniskor.
Dagen efter ar vi allihop ganska nerbrutna, men vi lyckas iaf hyra en bil och jag och Fredrik aker ut pa en cykeltur pa ett par mil till en damm. Mycket bra satt att se Denver pa da det finns cykelvagar nastan overallt.
Pa den tredje dagen ateruppstar vi, och borjar var roadtrip med att dra ivag mot klippiga bergen. Vyerna uppe i bergen ar verkligen helt otroliga, kort sagt obeskrivligt. Da och da passerar man sma stader som ser ut som ur nan westernfilm, 0ch precis alla kor runt i gigantiska pickuper. Vi sover i nan liten hala uppe i bergen och hinner med att besoka ett par hillbilly-barer.
Pa morgonen, efter att motellet serverat oss frukost bestaende av kakor och blaskigt kaffe, besoker vi sedan Black Canyon som ar helt otroligt, man undrar verkligen om nagon annan ravin kan vara haftigare.
I dagslaget befinner vi oss i Page, ett stenkast fran Grand Canyon. Hela vagen har vi passerat helt fantastiska landskap, bergsmassiv av varierande slag, okenlandskap, gigantiska raviner. Page har 7000 innevanare och atminstone 20 kyrkor. Vi fruktar for vara liv.
Dagen efter ar vi allihop ganska nerbrutna, men vi lyckas iaf hyra en bil och jag och Fredrik aker ut pa en cykeltur pa ett par mil till en damm. Mycket bra satt att se Denver pa da det finns cykelvagar nastan overallt.
Pa den tredje dagen ateruppstar vi, och borjar var roadtrip med att dra ivag mot klippiga bergen. Vyerna uppe i bergen ar verkligen helt otroliga, kort sagt obeskrivligt. Da och da passerar man sma stader som ser ut som ur nan westernfilm, 0ch precis alla kor runt i gigantiska pickuper. Vi sover i nan liten hala uppe i bergen och hinner med att besoka ett par hillbilly-barer.
Pa morgonen, efter att motellet serverat oss frukost bestaende av kakor och blaskigt kaffe, besoker vi sedan Black Canyon som ar helt otroligt, man undrar verkligen om nagon annan ravin kan vara haftigare.
I dagslaget befinner vi oss i Page, ett stenkast fran Grand Canyon. Hela vagen har vi passerat helt fantastiska landskap, bergsmassiv av varierande slag, okenlandskap, gigantiska raviner. Page har 7000 innevanare och atminstone 20 kyrkor. Vi fruktar for vara liv.
torsdag 25 juni 2009
Dag 1
Ankomst till Denver vid midnatt efter nastan 24h vakenhet. Passkontrollen i Philadelphia tog narmare tva timmar, med utfragningar om vad man gjorde dar, vad man jobbade som, fick visa passet orakneliga ganger pa olika stallen...
Efter en ordentlig hamburgare, mediumgrillad (!) med friterad lok, och en iskall pint lokalproducerad microbreweryol var allt glomt och forlatet. Humoret var ocksa lite battre tack vare flygplanspersonalen som mest drev med oss, bjod pa ol och var allmant trevliga.
Vaknade runt 05:30 av en hysteriskt skrikande kvinna pa loftgangen, nagra minuter senare var den loftgangen full av poliser som bland annat yttrade saker som "watch it when you enter the room, there's some needles just behind the door". Kanske hittade vi ett gransfall sjabbigt motell trots allt.
Idag har vi promenerat runt pa stadens gator, forsokt hitta nagat att kopa, men dollarn star inte riktigt optimalt i kurs. Fredrik kommer mota upp med oss ikvall efter att ha hallt ett foredrag pa sin konferens idag. Antagligen kommer vi besoka nagot lampligt mikrobryggeri ikvall, sa fixar vi en bil sa vi tar oss till klippiga bergen imorgon.
Denver ar verkligen ett Mecka for en olnord, det finns precis hur mycket lokalproducerad och otroligt god ol som helst. Hittills maste jag ocksa saga att maten varit mycket bra, de kanske inte har sa mycket egen matkultur, men snabbmaten haller hog kvalitet, inte minst den svettframkallande mexikanska maten vi lunchade i oss idag.
Efter en ordentlig hamburgare, mediumgrillad (!) med friterad lok, och en iskall pint lokalproducerad microbreweryol var allt glomt och forlatet. Humoret var ocksa lite battre tack vare flygplanspersonalen som mest drev med oss, bjod pa ol och var allmant trevliga.
Vaknade runt 05:30 av en hysteriskt skrikande kvinna pa loftgangen, nagra minuter senare var den loftgangen full av poliser som bland annat yttrade saker som "watch it when you enter the room, there's some needles just behind the door". Kanske hittade vi ett gransfall sjabbigt motell trots allt.
Idag har vi promenerat runt pa stadens gator, forsokt hitta nagat att kopa, men dollarn star inte riktigt optimalt i kurs. Fredrik kommer mota upp med oss ikvall efter att ha hallt ett foredrag pa sin konferens idag. Antagligen kommer vi besoka nagot lampligt mikrobryggeri ikvall, sa fixar vi en bil sa vi tar oss till klippiga bergen imorgon.
Denver ar verkligen ett Mecka for en olnord, det finns precis hur mycket lokalproducerad och otroligt god ol som helst. Hittills maste jag ocksa saga att maten varit mycket bra, de kanske inte har sa mycket egen matkultur, men snabbmaten haller hog kvalitet, inte minst den svettframkallande mexikanska maten vi lunchade i oss idag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
